Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula språket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har även intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula språket, samt huruvida det är nödvändigt att göra en ny definition av begreppet ?fult?. Empirin är insamlad genom observation i en sjätteklass, samt kvalitativ intervju med sex av pojkarna i klassen. Slutsatsen blir att det vuxenvärlden definierar som ?fult? inte nödvändigtvis är fult för informanterna.

En attitydundersökning om fula personbenämningar bland elever och skolpersonal..

AbstractDenna uppsats handlar om elevers uppfattningar om fult språk år 2008. Syftet med uppsatsen är att blivande svensklärare ska tillägna sig en föreberedelse för den kommande lärarrollen, och få en medvetenhet om vilket språkbruk eleverna har. Sjuttio elever har svarat på enkätfrågor som handlar om vad de anser vara fult språk, om de använder fult språk och vilka platser de anser att de inte får använda fult språk. Elevernas svar har sammanställs och mönster har framkommit. Resultatet visar att majoriteten av eleverna använder någon form av Fula ord.

Syftet med detta arbete är att, utifrån ett språksociologiskt perspektiv, undersöka eleversoch vuxnas attityder till det fula språket i skolan. Informanterna är elever och vuxna som är verksamma inom årskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkäter som metod, där 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar även till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och årskurserna samt elever jämfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula språket varierar beroende på just kön och vilken årskurs de tillhör.

Uppsatsens huvudfrågor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till användandet av de som benämns som Fula ord samt varför de använder dem. Ett ord som kallas för fult innebär att de är ett tabubelagt ord. Det är ett ord som är kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebär att det inte bör sägas. De som personer som använder dessa ord mest är arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jämna ut skillnaderna genom att använda de ?Fula orden? allt mer.Orsakerna till att de så kallade Fula orden används är för det första för att uttrycka känslor.

Fula ord kan definieras på flera olika sätt. I vårt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vår studie är att undersöka hur språknormer påverkar lärare och elevers användande av Fula ord i skolan. Studien är genomförd på ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkätundersökning och intervjuer med lärare, fritidspedagoger och elever har vi fått fram ett resultat som visar hur språknormer är knutet till identitet, att normerna är svåra att förhålla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan är gamla normer som existerat i flera generationer.

Fula ord kan definieras på flera olika sätt. I vårt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vår studie är att undersöka hur språknormer påverkar lärare och elevers användande av Fula ord i skolan. Studien är genomförd på ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkätundersökning och intervjuer med lärare, fritidspedagoger och elever har vi fått fram ett resultat som visar hur språknormer är knutet till identitet, att normerna är svåra att förhålla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan är gamla normer som existerat i flera generationer.

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, Fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, Fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Man kan fråga sig vad som är fult språk och vad det är som gör att ett visst språk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det är ett ords betydelse och innehåll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att människor blir upprörda över att andra människor känner till ord såsompiss, skit och röv. Det är snarare mer troligt att människor anser det vara konstigt om man inte känner till ord som dessa. Det fula uppstår dock när orden kommer till användning.

Examensarbetet har handlat om hur man med produktdesign kan öka synligheten hos tjejer i åldrarna 18-25 år som rör sig i urbana, trafikerade miljöer under de mörka delarna av dygnet. Genom intervjuer, frågeformulär och litteraturstudie urskönjdes att målgruppen var väl medveten om nyttan med reflexanvändning men att detta trots allt inte var ett starkt nog motiv till att använda reflexer då existerande produkter ansågs löjliga, opraktiska och fula. Vad som huvudsakligen har bearbetats är mjuka värden såsom status och estetik samt yttre krav på ett optimerat reflexbärande. Resultatet är en väska som med sin multifunktionalitet och sobra estetik medger synlighet för brukaren. Det är en reflexprodukt som målgruppen kan identifiera sig med och bära vid många tillfällen..

Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med några elever i årskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning är, några menar att det är mobbning när flera elever slår eller säger Fula ord, andra menar att det är mobbning om någon går ensam på skolgården. Resultatet visar också att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de är tuffa eller coola..

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än pojkar som har blivit mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor på den öppna frågan.

Bakgrund: Genomgång av aktuellt kunskapsläge visar att patienter har andliga behov och att de flesta uppskattar att diskutera detta med sjuksköterskor. Sjuksköterskor har vetskapen om betydelsen av andlighet i omvårdnaden och visar förståelse i praktiska kunskaper, ändå blir patienters andliga behov inte bemötta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters andliga behov ur patienters eget perspektiv. Metod: Det är en litteraturöversikt grundad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 1997 och 2011. Resultat: Fem teman identifierades: Kärlek till de närmaste, Närhet till det gudomliga, Acceptans av ödet, Människovärde och Strävan efter sanningen.

The essay deals with hierarchies that occurs between inmates in prison. It deals with a theory that these hierarchies, when seen through a gender perspective, can be understood as a hierarchy where you are valued based on traditional male characteristics. Empirically, the paper consists of interviews with five inmates, or former inmates, who during a period in his life, has served a prison sentence at a closed institution. Based on the informants' statements, conclusions are drawn about which properties are valued low in the hierarchy. This becomes clear when the informants speak humiliating about sexually deviant groups, snitches, or sex offenders.